Sökresultat:
329 Uppsatser om Finanskrisen och arbetslöshet - Sida 1 av 22
Mer ?n insatser: Styrning av utrikes f?ddas etablering
Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.
Att betala eller inte betala - En studie om patientavgiftens roll vid l?karbes?k
Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er,
arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare
p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras
samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband
med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i
de socioekonomiska faktorerna.
Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhÀlsan och anorexia nervosa
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
I grÀnslandet mellan socialt vÀrde och systemisk risk - förslag till reglering av kreditderivat i spÄren av finanskrisen
Kreditderivat har pekats ut som en av de huvudsakliga orsakerna till finanskrisen och som konsekvens har ett omfattande regulatoriskt reformarbete inletts. Den hÀr uppsatsen utgör ett bidrag till den pÄgÄende regleringsdiskussionen och avser att (1) utreda vilken betydelse kreditderivat hade i utvecklingen av finanskrisen, och utifrÄn det (2) ge förslag pÄ hur kreditderivat bör regleras..
Ungdomars hÀlsa i spÄren av finanskrisen. ? En kvalitativ studie om hur finanskrisen pÄverkat ungdomars hÀlsa och livssituation
Syftet med denna C?uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan den rÄdande finanskrisen och barns hÀlsa och hur detta i sÄ fall pÄverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrÄn de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hÀlsa och finanskrisen?? PÄ vilket sÀtt har finanskrisen, direkt eller indirekt, pÄverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen pÄverkas av finanskrisen?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal frÄn tvÄ olika skolor ifrÄn tvÄ olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jÀmföra vÄr empiri.
Arbetslöshet bland unga vuxna : Ăr som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
Redovisningens roll i finanskrisen - Har redovisningen pÄverkat finanskrisen och kommer den framtida redovisningen pÄverkas av finanskrisen?
Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nÀmnts Àr bristfÀllig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte gÄr att utlÀsa vilken risk ett företag Àr exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.
Det sociala na?tverkets betydelse pa? arbetsmarknaden : En kvantitativ studie om sambandet mellan na?ra va?nner och arbetslo?shet
Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.
Corporate Social Responsibility : i finanskrisens farvatten
Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och pÄverkade Àven företags CSR-kommunikationer vÀrlden över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgÄngar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, pÄ sÄ sÀtt att Ätagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation anvÀndes som ett sÀtt att dra ekonomiska fördelar. Det kan dÀrmed poneras att finanskrisen har pÄverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte pÄverkade företags CSR-kommunikationer.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har pÄverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera pÄ indikatorer för CSR och stÀlla frÄgor till företagsansvariga.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ undersökningsmetod, dÀrvid data samlades in genom datoriserad innehÄllsanalys och webbenkÀter.
Regionala skillnader i arbetslöshet : En empirisk studie över Sveriges lÀn 2002-2012
Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.
Varulager och inköp i fokus : Hur detaljhandelsföretag pÄverkats av finanskrisen
Finanskrisen som förÀndrade hela vÀrldens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har Àgnat krisen stor uppmÀrksamhet och som följd har en stor osÀkerhet skapats och flertalet mÀnniskor kÀnner sig inte lika ekonomiskt trygga lÀngre. OsÀkerheten kan i sin tur ha lett till att mÀnniskors konsumtion förÀndrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag pÄverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lÄgkonjunktur som rÄder. Oavsett konjunktur Àr varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det Àr viktigt att den vÀrderas pÄ ett rÀttvisande sÀtt. Förutom vÀrderingen mÄste företagen Àven se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrÄgan och samtidigt hÄlla kostnaderna nere.
Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen
Arbetslösheten har en vÀsentlig roll för lÀnders ekonomi och den rÄdande arbetslöshetsnivÄn har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan pÄverka arbetslöshetsnivÄn och vilka penningpolitiska styrmedel som kan anvÀndas för att leda arbetslösheten i ?rÀtt? riktning. RÀntebeslut, inflation och hysteresiseffekter Àr nÄgra av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet Àr att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förÀndrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha pÄverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus pÄ Sverige och Ären 2007 - 2014 undersöks med hjÀlp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jÀmföra den svenska penningpolitiken testas hur vÀl reporÀntan har följt den styrrÀnta som Taylorregeln föreslÄr. För att se hur vÀl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjÀlp av Okuns lag.
Finanskrisen : nÄgra erfarenheter frÄn tre av Sveriges största banker
Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat vÀrlden. Det blev turbulens pÄ den finansiella kapitalmarknaden vilket Àven har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, KrisÄtgÀrder och LÀrdomar) som sedan jÀmförs med hur bankerna har agerat.
Existentiella upplevelser hos nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd : En litteraturstudie
Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.
Upplevelser av arbetsmotivation och stress pÄ ett tillverkningsföretag inom flygindustrin
Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur de anstÀlldas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om finanskrisen har pÄverkat de anstÀlldas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen Àr genomförd pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan. Uppsatsens teoretiska referensram Àr uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och finanskris.Uppsatsens datainsamlingsmetod Àr en kvalitativ och kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀter och gruppintervjuer. Totalt har tvÄ gruppintervjuer utförts, samt en enkÀtundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet.Resultatet visar att de anstÀllda frÀmst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter.